Sport & Fritid

I går var jag alltså på Operan och såg Sport & Fritid - en opera om liv och död underrubriken i operans titel) . Inte ett stycke man obetingat måste se, lite småroligt, musikaliskt fint framfört och faktiskt njutbar musik. Men stycken som handlar om 'liv och död' tycker jag är menlösa, det blir lite allmänt pretentiöst filosoferande. Det är inga mänskliga konflikter som griper tag i en, som det var i Christina, t ex.
Jag vill ha operor med lite intressantare teman. Kärlek, svartsjuka, konflikten mellan känslor och plikt, t ex. (Jag måste erkänna att jag en gång försökt läsa en bok av Niklas Rådström, textförfattaren, men jag kom inte många sidor innan jag la den åtsidan oläst.)

Eller vad sägs om följande djupsinne? Ur Sången till bollen, som finns avtryckt i programbladet
Vet du vad tomheten är?
Här, det är ett liv.
Ta emot det!
Det kan vara ditt.
Ta emot det!
En boll!Nu är den din!

Nu ser jag fram mot Fransk operaafton, på Operan (Stockholm) onsdag 22 december: Musik ur Den stumma från Portici (Auber), Leonora - La favorite (Donizetti), Profeten (Meyerbeer), Hamlet (Thomas), Sapho (Gounod), Thaïs (Massenet), Trojanerna (Berlioz)